Kunskapsguide till KBT vid NPF

KBT utgår från att tankar, känslor, kroppsliga reaktioner, beteenden och den situation vi befinner oss i påverkar varandra.

I behandlingen undersöker behandlare och patient tillsammans vilka mönster som bidrar till de problem personen vill ha hjälp med och arbetar systematiskt med att förändra beteenden, strategier eller förhållningssätt.

KBT är vanligtvis strukturerad och målinriktad. Praktiska övningar mellan behandlingstillfällena är ofta en viktig del av behandlingen. Det gör det möjligt att pröva nya strategier i de situationer där svårigheterna faktiskt uppstår.

Grundprinciperna i KBT är desamma, men behandlingen kan behöva anpassas efter personens individuella förutsättningar och funktionsprofil.

Vid adhd kan exempelvis svårigheter med uppmärksamhet, arbetsminne, planering, tidsuppfattning, impulskontroll eller känsloreglering påverka både vardagen och möjligheten att genomföra behandlingen.

Vid autism kan exempelvis behov av tydlighet och förutsägbarhet, kommunikationsstil, flexibilitet och sensorisk känslighet behöva beaktas.

Anpassningar kan till exempel innebära att:

• behandlingen har en tydlig och återkommande struktur
• instruktioner och mål görs konkreta
• större uppgifter delas upp i mindre steg
• skriftligt eller visuellt stöd används när det är hjälpsamt
• strategier för planering, tid och minne byggs in i behandlingen
• uppgifter mellan besöken görs tydliga och realistiska
• behandlaren följer upp vad som underlättade eller hindrade genomförandet
• behandlingens tempo och upplägg anpassas
• närstående involveras när det är relevant och personen själv önskar det.

Det handlar alltså inte nödvändigtvis om en annan terapiform, utan om att KBT behöver utformas så att behandlingen blir begriplig, relevant och möjlig att använda i vardagen.

Vid framför allt adhd kan det finnas en tydlig skillnad mellan att veta vad man behöver göra och att faktiskt kunna genomföra det.

En person kan exempelvis veta att en arbetsuppgift behöver påbörjas i god tid, att en räkning ska betalas eller att det är dags att gå och lägga sig – men ändå ha svårt att komma igång, hålla kvar uppmärksamheten eller slutföra det som planerats.

Behandlingen behöver därför ofta gå längre än att ge information och råd.

Tillsammans kan man undersöka vad som händer i den konkreta situationen och utveckla strategier som gör det lättare att genomföra det personen vill göra.

Det kan exempelvis handla om att förändra miljön, använda påminnelser och andra yttre stöd, dela upp aktiviteter i mindre steg eller bestämma exakt när, var och hur en aktivitet ska genomföras.

Två personer med samma diagnos kan ha mycket olika styrkor, svårigheter och behov.

En person med adhd kan framför allt behöva hjälp med prokrastinering och tidsplanering, medan en annan har större svårigheter med impulsivitet eller känsloreglering.

Även bland personer med autism finns stora individuella skillnader. Behov av stöd kring exempelvis förändringar, sociala situationer, stress, kommunikation, sensorisk belastning och återhämtning kan se mycket olika ut.

Behandlingen behöver därför utgå från personens individuella funktion, livssituation och egna mål – inte enbart från diagnosen.

Målet med behandlingen behöver vara tydligt och relevant för personens vardag. Beroende på person, ålder och problematik kan KBT exempelvis inriktas på att:

• utveckla strategier för struktur och planering
• komma igång med och avsluta uppgifter
• hantera tid och deadlines
• minska prokrastinering
• utveckla strategier för impulskontroll och känsloreglering
• hantera stress och skapa fungerande återhämtning
• behandla samtidig ångest eller depression
• förbättra fungerandet i studier eller arbetsliv
• minska problem och konflikter i vardagen.

Vilka mål som är relevanta varierar mellan olika åldrar och livssituationer.

För barn och ungdomar kan föräldrar och skola vara viktiga delar av insatsen. För vuxna kan exempelvis arbete, studier, relationer och föräldraskap vara centrala områden. Även äldre personer med NPF kan behöva nya strategier när livssituation, krav och omgivning förändras.

Att anpassa behandlingen innebär inte automatiskt att målen ska sänkas. Syftet är att skapa förutsättningar för personen att använda behandlingen.

En uppgift mellan behandlingstillfällena som gång på gång inte blir gjord behöver exempelvis inte bero på bristande motivation.

I stället kan man undersöka:

Var uppgiften för omfattande? Glömdes den bort? Var instruktionen otydlig? Var det svårt att komma igång? Saknades en bestämd tid och plats? Behövdes någon form av yttre stöd?

På så sätt blir även svårigheter med att genomföra behandlingen viktig information som kan användas i det fortsatta KBT-arbetet.

Behoven varierar mellan personer. I behandlingen kan vi exempelvis arbeta med att:

• komma igång med och slutföra uppgifter
• planera, prioritera och skapa överblick
• hantera tid, passa tider och möta deadlines
• minska uppskjutande och undvikande
• hantera impulser och starka känslor
• hitta en bättre balans mellan aktivitet och återhämtning
• förändra självkritiska tankemönster
• behandla samtidig ångest eller depression.

Vi väljer tillsammans vilka områden som är viktigast för dig. Målen ska vara konkreta och möjliga att följa upp.

Du kanske har gjort en genomtänkt plan men ändå fastnar när det är dags att börja. Då behöver vi undersöka vad som hindrar genomförandet.

Är uppgiften otydlig eller för stor? Finns det många distraktioner? Är det svårt att avgöra vad som ska göras först? Eller har uppgiften blivit förknippad med oro efter tidigare erfarenheter?

Utifrån det kan vi pröva olika sätt att underlätta. Det kan handla om att formulera ett tydligt första steg, minska störningar, använda påminnelser eller bestämma en tid och plats för uppgiften.

Exempel: Målet ”ta tag i mina räkningar” kan vara svårt att omsätta i handling. Ett första steg kan i stället vara: ”På tisdag efter frukosten öppnar jag bankappen och kontrollerar vilka räkningar som ska betalas.”

Strategin behöver prövas i vardagen. Därefter följer vi upp vad som fungerade och vad som behöver ändras.

För vissa personer med ADHD är starka känslor och snabba reaktioner en stor del av svårigheterna. Det kan exempelvis bli svårt att stanna upp när man känner frustration, blir avbruten eller upplever kritik.

I KBT kan vi kartlägga situationerna och arbeta med att upptäcka tidiga signaler, skapa utrymme mellan känsla och handling och pröva andra sätt att reagera.

Målet kan exempelvis vara att kunna uttrycka ett behov, hantera en konflikt eller fatta ett beslut med större eftertanke.

Återkommande svårigheter i skolan, på arbetet eller hemma kan bidra till självkritik. Tankar som ”jag klarar aldrig något” eller ”jag borde bara skärpa mig” kan göra det ännu svårare att försöka.

I behandlingen kan vi undersöka hur sådana tankar påverkar känslor och beteenden. Vi arbetar också med att skilja mellan svårigheter som behöver stöd och anpassning och mönster som går att förändra genom träning.

Att förstå sina förutsättningar kan göra det lättare att sätta rimliga mål och hitta strategier som går att använda över tid.

Behandlingen behöver vara möjlig att genomföra även när planering, minne eller uppmärksamhet är svårt. Därför kan vi använda:

• en tydlig agenda och korta sammanfattningar
• konkreta exempel från din vardag
• skriftligt eller visuellt stöd
• mindre och tydligt avgränsade övningar
• påminnelser och stöd för att komma ihåg uppgifter
• övningar under besöket innan du prövar dem själv.

Om en uppgift mellan besöken inte blir gjord undersöker vi tillsammans varför. Det ger information om vilket stöd eller vilken förändring som behövs.

KBT och läkemedelsbehandling kan ingå i samma behandlingsplan. Läkemedel kan minska ADHD-symtom, medan KBT ger möjlighet att arbeta med strategier, beteendemönster och konkreta situationer i vardagen.

Behovet av olika insatser bedöms individuellt. Även anpassningar i hemmet, skolan eller på arbetsplatsen kan vara viktiga.

För vuxna kan behandlingen handla om arbete, studier, relationer, föräldraskap eller att få vardagens praktiska uppgifter att fungera.

För barn och ungdomar behöver insatserna anpassas efter ålder och utveckling. Föräldrar och skola kan behöva involveras för att strategierna ska fungera i barnets vardag. KBT vid samtidig ångest eller depression har ett annat behandlingsmål än KBT som riktas mot ADHD-symtom.

Även senare i livet kan behoven förändras. Pensionering, förändrade rutiner eller ett minskat stöd från omgivningen kan innebära att tidigare strategier behöver ses över.

Vilken behandling som passar beror på vad du behöver hjälp med. KBT kan exempelvis vara aktuellt vid:

• ångest och oro som begränsar vardagen
• rädsla för vissa situationer
• samtidig depression
• tvångssyndrom.

I behandlingen kan vi också arbeta med att förstå vad som bidrar till stress, uppmärksamma behov av återhämtning och hitta sätt att uttrycka behov och gränser. Sådana insatser kan behöva kombineras med praktiskt stöd och anpassningar i omgivningen.

Vi formulerar tillsammans konkreta mål. Det kan exempelvis vara att kunna delta i en aktivitet som du vill göra, trots oro, eller att få en bättre balans mellan vardagens krav och återhämtning.

Samma situation kan vara svår av olika skäl. Att undvika en plats kan exempelvis bero på rädsla, starka sinnesintryck, otydlighet eller tidigare negativa erfarenheter. Flera orsaker kan också samverka.

Därför behöver vi undersöka vad som händer före, under och efter situationen. Vad upplever du? Vilka krav ställs? Vad hjälper och vad ökar belastningen?

Den förståelsen styr hur vi arbetar vidare. Ibland behöver miljön eller kraven förändras. I andra situationer kan behandlingen handla om att stegvis närma sig något som väcker ångest.

Exempel: Om du vill kunna åka kollektivt behöver vi först förstå vad som gör resan svår. Är det ljud och trängsel, osäkerhet kring resvägen eller rädsla för att få panik? En tydlig resplan, en lugnare avgång och behandling av panikrädsla fyller olika funktioner.

Vid ångest kan undvikande ge lättnad i stunden, samtidigt som rädslan fortsätter att begränsa livet. I KBT kan du få stöd att stegvis pröva situationer som du vill kunna hantera.

Övningarna planeras tillsammans med dig och behöver ha ett tydligt syfte, ett begripligt upplägg och ett tempo som passar dina förutsättningar.

Vi behöver samtidigt skilja mellan ångest och belastning som kräver anpassning. Sensoriska behov och behov av återhämtning ska tas på allvar när övningarna utformas.

Personer med autism har olika behov. Vi undersöker därför vilket arbetssätt som hjälper just dig att förstå, delta i och använda behandlingen.

Anpassningar kan exempelvis innebära:

• en tydlig agenda och information om vad som ska hända
• konkret språk och tydliga frågor
• skriftliga sammanfattningar eller visuellt stöd
• tid att tänka och formulera svar
• mindre, tydligt avgränsade övningar
• ett anpassat tempo och möjlighet till pauser
• hänsyn till ljud, ljus och andra sinnesintryck
• stöd för att använda strategierna mellan besöken.

Vi följer upp hur upplägget fungerar och justerar det vid behov. Du behöver också kunna säga till när något är otydligt, för ansträngande eller inte känns relevant.

En behandling behöver ta hänsyn till hela livssituationen. Om vardagen innehåller långvarig överbelastning kan det vara svårt att få utrymme för förändringsarbete.

Tillsammans kan vi kartlägga vilka situationer som tar mycket energi, vilka tidiga tecken på belastning du märker och vad som hjälper dig att återhämta dig.

Det kan också behövas tydligare instruktioner, förändrade krav eller stöd från skola, arbetsplats eller andra verksamheter. Behandlingen behöver då samspela med de anpassningar som behövs i vardagen.

För barn behöver behandlingen anpassas efter utveckling, kommunikation och förmåga att förstå och genomföra övningar. Vårdnadshavare kan behöva vara delaktiga, och samarbete med skolan kan vara viktigt.

För ungdomar och vuxna kan målen handla om exempelvis studier, arbete, relationer eller självständighet i vardagen.

Även äldre personer kan behöva stöd när rutiner, relationer eller livsvillkor förändras. Behov och behandlingsmål bedöms individuellt, oavsett ålder.

Närstående kan involveras när det är hjälpsamt och sker med hänsyn till personens önskemål, ålder och självbestämmande.

Vi börjar med att undersöka vilka situationer som blir svåra och vad som påverkar dem. Barnets egen upplevelse är viktig, tillsammans med föräldrarnas beskrivning.

Vi kan exempelvis undersöka:

• När fungerar vardagen bra?
• Vad händer när barnet blir oroligt, frustrerat eller överväldigat?
• Är instruktionerna och förväntningarna begripliga?
• Finns det tillräckligt med stöd och återhämtning?
• Vad har familjen redan prövat?

Samma beteende kan ha olika orsaker. Ett barn som inte kommer igång med en uppgift kan behöva hjälp att förstå instruktionen, stöd att börja eller behandling för oro. Den skillnaden påverkar vilken insats som är lämplig.

Beroende på behov kan behandlingen inriktas på att:

• behandla ångest och rädsla
• förstå känslor och öva på sätt att hantera dem
• minska undvikande som begränsar sådant barnet vill kunna göra
• utveckla strategier för planering och vardagsrutiner
• hjälpa familjen att hantera återkommande svåra situationer.

Vi skiljer mellan behandling av samtidig psykisk ohälsa och stöd för svårigheter som hör samman med ADHD eller autism. Ibland behövs flera insatser samtidigt.

Behandlingsmålen behöver vara meningsfulla även för barnet. Vuxnas önskemål om exempelvis lugnare morgnar kan behöva översättas till något barnet själv känner igen och vill förändra.

Vi kan använda konkreta exempel, bilder, skattningsskalor eller praktiska övningar. Barnet behöver få veta vad som ska hända, varför vi gör en övning och hur det går att säga till om något blir svårt.

För ungdomar behöver det också finnas utrymme för egna frågor och mål. Vi tydliggör tillsammans hur föräldrarna ska vara delaktiga och hur information ska delas.

Föräldrar kan hjälpa barnet att använda strategier mellan besöken. För yngre barn kan en stor del av insatsen ske genom arbete med föräldrarna.

Det kan exempelvis handla om att:

• göra instruktioner korta och konkreta
• förbereda övergångar mellan aktiviteter
• dela upp uppgifter i hanterbara steg
• uppmärksamma det som fungerar
• anpassa krav efter barnets förutsättningar
• hitta ett lugnare sätt att hantera konflikter.

Föräldrastöd ger möjlighet att pröva nya sätt att möta barnets behov och att få stöd i en vardag som kan vara krävande. Socialstyrelsen lyfter föräldraskapsstöd som en viktig del av vården vid ADHD och autism.

Övningar mellan besöken ska vara tydliga och möjliga att genomföra. Vi väljer ett begränsat mål och följer upp hur det fungerade.

Exempel: Om morgnarna ofta slutar i konflikt kan familjen börja med att undersöka vilken del som är svårast. Ett första försök kan vara att lägga fram kläder kvällen före och använda en bildlista med några få steg.

Om strategin inte hjälper undersöker vi varför och ändrar upplägget. Det kan behövas mer stöd, färre steg eller en annan lösning.

Barnets mående behöver förstås i sitt sammanhang. Otydliga uppgifter, hög belastning eller brist på stöd kan påverka både vardagen och möjligheten att använda behandlingen.

När det är relevant kan samarbete med skolan bidra till att strategierna fungerar i fler situationer. Sådan kontakt planeras tillsammans med familjen och med hänsyn till barnets ålder och delaktighet.

Vid skolfrånvaro behöver orsakerna undersökas. Behandlingsinsatser kan behöva kombineras med förändringar i skolmiljön och stöd från andra verksamheter.

Beroende på dina behov kan vi arbeta med att:

• skapa överblick över uppgifter och deadlines
• prioritera och göra en genomförbar plan
• komma igång och återvända till uppgiften efter avbrott
• minska uppskjutande
• hantera prestationsångest och självkritik
• hitta en balans mellan studier och återhämtning
• formulera vilket stöd du behöver från utbildningen.

Målen väljer vi tillsammans. Det kan exempelvis vara att börja tidigare med inlämningsuppgifter, kunna avsluta arbetet utan upprepade omarbetningar eller minska oro inför examinationer.

Att skjuta upp studier kan ha flera orsaker. Uppgiften kan vara otydlig, kännas för stor eller väcka rädsla för att misslyckas. Det kan också vara svårt att välja mellan flera uppgifter eller att uppskatta hur lång tid arbetet tar.

Vi undersöker vad som händer när du försöker börja. Därefter prövar vi ett konkret sätt att underlätta.

Exempel: Planen ”skriva uppsatsen på lördag” kan behöva delas upp. Ett första steg kan vara: ”Efter frukosten öppnar jag dokumentet, läser instruktionen och skriver tre möjliga underrubriker.”

Vi följer upp vad som fungerade och vad som behöver ändras. En användbar strategi behöver fungera även en dag när koncentrationen eller energin är sämre.

En plan behöver ta hänsyn till både studiernas krav och din faktiska vardag. Vi kan exempelvis pröva att:

• samla deadlines på ett ställe
• dela upp större uppgifter i mindre steg
• bestämma när och var ett arbetspass ska börja
• välja en tydlig uppgift för varje pass
• planera pauser och marginaler
• jämföra uppskattad tidsåtgång med hur lång tid uppgiften faktiskt tog.

Vi väljer ett begränsat antal strategier och utvärderar dem. Om planeringen blir för omfattande kan den i sig bli svår att använda.

Tankar som ”jag måste förstå allt innan jag börjar” eller ”det får inte bli fel” kan göra att arbetet stannar av. Att undvika uppgiften kan ge tillfällig lättnad, samtidigt som tidspressen ökar.

I KBT kan vi undersöka sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Vi kan exempelvis öva på att skriva ett första utkast, arbeta vidare trots osäkerhet eller avsluta när uppgiften uppfyller kraven.

Vid stark oro inför tentor, presentationer eller grupparbeten behöver vi också bedöma vad oron handlar om och vilket behandlingsupplägg som passar.

Ljud, avbrott, otydliga instruktioner och sociala krav kan påverka möjligheten att studera. Vi behöver därför undersöka både arbetssättet och miljön.

Det kan vara hjälpsamt att pröva en lugnare studieplats, tydligare instruktioner eller pauser efter krävande moment. Återhämtning behöver få plats i planeringen tillsammans med studierna. Attention beskriver sådana strategier som möjliga stöd vid NPF.

KBT kan komplettera pedagogiskt stöd och anpassningar. Vilka insatser som behövs beror på dina svårigheter och utbildningens upplägg.

Vid högskolor och universitet finns samordnare för riktat pedagogiskt stöd. Möjliga stödformer kan exempelvis vara mentor, anteckningsstöd eller anpassningar vid examination. Vad som kan erbjudas bedöms individuellt och kan variera mellan kurser och lärosäten.

I behandlingen kan vi hjälpa dig att formulera vad som blir svårt och vilket stöd du behöver fråga efter. För yngre elever kan föräldrar och skola behöva vara delaktiga.

Att börja gymnasiet, flytta för att studera eller återvända till utbildning senare i livet kan innebära nya krav. Strategier som fungerade tidigare kan behöva ändras när undervisningen blir mer självständig eller vardagens stöd förändras.

Vi kan arbeta med att förbereda övergången, skapa rutiner och upptäcka tidiga tecken på att belastningen blir för hög.

Beroende på dina behov kan vi arbeta med att:

• planera och prioritera arbetsuppgifter
• komma igång och slutföra arbetet
• hantera avbrott och återvända till en uppgift
• minska uppskjutande och prestationsångest
• hantera känslor i krävande situationer
• uttrycka behov och sätta gränser
• skapa utrymme för pauser och återhämtning.

Vi formulerar mål som går att följa upp i vardagen. Det kan exempelvis vara att minska tiden som går åt till upprepade kontroller, få bättre överblick över deadlines eller kunna avsluta arbetsdagen vid planerad tid.

Vi börjar med att undersöka när arbetet fungerar bra och när svårigheterna uppstår.

Blir det svårt att börja när uppgiften är otydlig? Tappar du tråden vid avbrott? Tar möten mycket energi? Eller fastnar du i detaljer eftersom du är rädd att göra fel?

Svaret påverkar vilket stöd som behövs. Ibland behöver du en ny strategi. I andra situationer behöver instruktioner, arbetsbelastning eller miljö förändras.

Exempel: Om du får flera nya uppgifter under dagen kan det bli svårt att veta vad som ska göras först. En möjlig lösning är en gemensam prioriteringslista med chefen, tillsammans med en rutin för hur nya uppgifter ska hanteras.

En plan behöver fungera även när arbetsdagen innehåller avbrott eller oväntade händelser.

I behandlingen kan vi pröva att:

• samla uppgifter och deadlines på ett ställe
• dela upp större uppgifter i tydliga steg
• bestämma ett konkret första steg
• planera tid för både arbete och oförutsedda uppgifter
• använda påminnelser eller checklistor
• skapa en rutin för att avsluta dagen och förbereda nästa.

Vi väljer ett begränsat antal strategier och följer upp hur de fungerar. Om en strategi blir för komplicerad behöver den förenklas eller ersättas.

Tidigare erfarenheter av missade deadlines, missförstånd eller kritik kan bidra till oro och självkritik. Du kanske arbetar längre än planerat, kontrollerar samma sak många gånger eller undviker att be om hjälp.

I KBT kan vi undersöka hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Vi kan exempelvis arbeta med att pröva en tydlig gräns för när en uppgift är färdig, ställa frågor tidigare eller hantera osäkerhet utan upprepade kontroller.

Målen behöver vara rimliga i förhållande till arbetsuppgiften och dina förutsättningar.

Otydliga förväntningar och outtalade regler kan göra arbetsvardagen svårare. I behandlingen kan vi förbereda konkreta samtal och öva på att formulera frågor, behov och gränser.

Det kan exempelvis vara att säga:

• ”Vilken av de här uppgifterna ska jag prioritera?”
• ”Kan jag få instruktionen skriftligt?”
• ”Jag behöver veta vad som förväntas vara klart till fredag.”
• ”Om den här uppgiften tillkommer, vad ska jag skjuta på?”

Vi utgår från de situationer du själv vill ha hjälp med och undersöker vilka förändringar som underlättar samarbetet.

Vi behöver se hur arbetet påverkar hela vardagen. Det är relevant både hur arbetsuppgifterna blir gjorda och hur mycket energi de kräver.

Tillsammans kan vi kartlägga vilka moment som tar mest kraft, hur du märker att belastningen ökar och vad som hjälper dig att återhämta dig. Pauser, tydligare prioriteringar och förändringar i arbetsmiljön kan behöva ingå i lösningen. Attention beskriver bland annat tydliga instruktioner, stöd för tidsplanering och återhämtning som möjliga strategier i arbetslivet.

KBT kan kombineras med stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om tydligare arbetsuppgifter, färre störningar, förberedelse inför förändringar eller regelbundna avstämningar.

I behandlingen kan vi hjälpa dig att beskriva vilka situationer som blir svåra och vad som skulle underlätta. Vid behov kan även chef, HR eller företagshälsovård behöva bidra till lösningen. Attention och Autism Sverige har information för både arbetstagare och arbetsgivare.

Ett nytt arbete, en ny chef eller förändrade arbetsuppgifter kan innebära att tidigare strategier behöver ses över. Detsamma gäller när du återgår till arbete efter en längre frånvaro.

Vi kan arbeta med att förbereda förändringen, tydliggöra behov och följa upp hur det nya upplägget fungerar. Vid återgång efter sjukskrivning behöver behandlingen samspela med den planering som görs av ansvarig vårdgivare och arbetsplats.

Arbetet kan tidigare ha gett fasta tider, sociala kontakter och en tydlig struktur. Efter pensioneringen kan friheten vara välkommen, samtidigt som det blir svårare att skapa rutiner eller komma igång med aktiviteter.

Även en flytt, en separation eller förändrat stöd från närstående kan påverka vardagen.

Vi undersöker tillsammans vad som har förändrats, vilka strategier som fortfarande fungerar och var du behöver nytt stöd.

Exempel: Om dagarna saknar tydliga hållpunkter kan ett första mål vara att skapa en enkel morgonrutin och planera en aktivitet vid en bestämd tid. Upplägget behöver passa dina intressen, din hälsa och din energi.

Beroende på dina behov kan behandlingen inriktas på att:

• skapa struktur och fungerande rutiner
• komma igång med sådant du vill göra
• hantera oro eller nedstämdhet
• minska uppskjutande och undvikande
• förstå och hantera starka känslor
• hitta balans mellan aktivitet och återhämtning
• uttrycka behov och be om stöd.

Vi väljer konkreta mål och följer upp om arbetssättet hjälper dig i vardagen.

En del får sin ADHD- eller autismdiagnos först som äldre. En diagnos kan ge en ny förståelse för tidigare erfarenheter, men också väcka frågor eller sorg över stöd som saknats. Attention lyfter att många äldre har levt länge utan diagnos och tillräckligt stöd.

I samtalen kan det finnas utrymme att förstå dessa erfarenheter och undersöka hur de påverkar dig i dag. Vi kan exempelvis arbeta med självkritik, undvikande eller svårigheter att uttrycka behov.

Din erfarenhet av vad som har fungerat genom livet är en viktig del av behandlingen.

Ålder i sig avgör inte vilket upplägg som passar. Vi behöver ta hänsyn till bland annat uppmärksamhet, kommunikation, ork och eventuella syn- eller hörselsvårigheter.

Anpassningar kan exempelvis innebära:

• en tydlig agenda och konkreta mål
• skriftliga sammanfattningar i ett lättläst format
• mindre övningar mellan besöken
• repetition och praktisk träning under samtalet
• ett anpassat tempo och möjlighet till pauser
• stöd som fungerar utan krav på digitala verktyg.

Vi följer upp hur behandlingen fungerar och ändrar upplägget vid behov.

Behovet av stöd kan förändras när en partner eller annan närstående inte längre kan hjälpa till på samma sätt. Det kan också behövas tydligare kommunikation om vem som gör vad i vardagen.

När du önskar det kan en närstående medverka i delar av behandlingen. Vi kan tillsammans tydliggöra vilket stöd som är hjälpsamt och vad du vill fortsätta sköta själv. Delaktighet och självbestämmande är centrala principer i personcentrerad vård.

Om koncentration, minne eller vardagsförmåga förändras behöver vi undersöka vad förändringen beror på. Nya svårigheter ska inte automatiskt förklaras av ADHD eller autism.

Sömn, psykiskt mående, kroppslig sjukdom och läkemedel kan behöva vägas in. Vid behov behöver en medicinsk bedömning komplettera den psykologiska bedömningen.

Behandlingen planeras utifrån den samlade bilden av dina behov.

Vi börjar med att tydliggöra vad du vill ha hjälp med. Det kan handla om att:

• förstå hur ADHD eller autism påverkar vardagen
• kommunicera tydligare och minska återkommande missförstånd
• hitta fungerande rutiner och ansvarsfördelning
• hantera oro, stress eller självkritik
• sätta gränser och skapa utrymme för återhämtning
• stödja en närstående utan att ta över mer än du vill eller orkar.

Det är skillnad mellan att medverka i din närståendes behandling och att själv få psykologisk behandling. Vi behöver därför vara tydliga med vem insatsen är till för och vilka mål vi arbetar mot.

Två personer med samma diagnos kan ha mycket olika behov. Det som hjälper en person behöver inte fungera för en annan.

Vi kan undersöka vilka situationer som blir svåra, vad som händer i dem och vilket stöd personen själv upplever som hjälpsamt. Det kan exempelvis handla om tydligare instruktioner, förberedelse inför förändringar eller hjälp att komma igång.

Kunskap behöver kombineras med nyfikenhet på den enskilda personen. Diagnosen är en del av förståelsen, tillsammans med personens erfarenheter, styrkor och livssituation.

Föräldrastöd kan handla om att göra vardagen mer begriplig och hanterbar för barnet och familjen. Vi kan exempelvis arbeta med att förbereda övergångar, anpassa instruktioner och uppmärksamma det som fungerar.

Exempel: Om det ofta blir konflikt när en aktivitet ska avslutas kan vi undersöka vad barnet behöver för att förstå och förbereda sig på övergången. En tydlig förvarning och information om vad som händer därefter kan vara ett första försök.

Vi följer upp hur förändringen fungerar och anpassar den efter barnets behov. Socialstyrelsen lyfter både kunskap om diagnosen och föräldraskapsstöd som viktiga insatser vid ADHD och autism.

När barnet blir äldre behöver stödet också ge utrymme för ökad delaktighet och självständighet.

I en relation kan återkommande svårigheter kring planering, hushållsuppgifter eller kommunikation skapa frustration. Vi kan arbeta med att beskriva konkreta situationer och formulera tydliga önskemål.

Det kan exempelvis vara att komma överens om:

• vem som ansvarar för en uppgift
• vad som räknas som att uppgiften är färdig
• hur påminnelser ska fungera
• när ni ska prata om något som blivit svårt
• vilket utrymme var och en behöver för återhämtning.

Målet är att hitta överenskommelser som båda kan förstå och använda. Din närståendes eget perspektiv behöver finnas med när förändringen berör er båda.

Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att hjälpa och att lämna utrymme för självständighet. Balansen behöver utgå från personens faktiska behov och förmåga.

Vi kan undersöka vilka uppgifter som personen kan göra själv, vad som fungerar med stöd och var mer varaktig hjälp behövs.

Exempel: I stället för att automatiskt sköta alla bokningar kan ni tillsammans undersöka om en skriftlig instruktion, en påminnelse eller stöd under själva bokningen fungerar.

För en vuxen närstående behöver stödet utformas med respekt för personens önskemål och självbestämmande. Vårdhandboken betonar delaktighet och att närstående involveras när patienten önskar det.

Att samordna kontakter, ge praktiskt stöd eller finnas till hands under lång tid kan bli krävande. Autism Sverige beskriver att anhörigas ansvar kan påverka hälsa, arbete och möjligheten till återhämtning.

I psykologisk behandling kan du få hjälp att undersöka vad som belastar dig och vilka förändringar som är möjliga. Det kan handla om oro, skuldkänslor, svårigheter att be om hjälp eller att skapa plats för sådant som är viktigt för dig.

Ibland behövs också avlastning eller stöd från andra verksamheter. Samtalsstöd behöver då kombineras med praktiska förändringar.

Närstående kan bidra med kunskap och hjälpa till att använda strategier i vardagen. Deltagandet behöver ha ett tydligt syfte.

Vi planerar vilka delar ni ska medverka i och hur information ska delas. För barn anpassas upplägget efter ålder och mognad. För vuxna utgår närståendes deltagande från personens önskemål och samtycke.

Vid det första besöket får du berätta om din situation, vad som blir svårt och vad du hoppas få hjälp med.

Vi kan exempelvis prata om:

• vilka situationer du vill förändra
• hur svårigheterna påverkar vardagen
• vad som fungerar bra
• tidigare behandling och stöd
• ditt mående, din hälsa och din livssituation.

Du behöver inte ha färdiga svar eller veta vilken behandling som passar. Vi hjälps åt att tydliggöra behoven.

Om du har ett tidigare utredningsutlåtande kan det bidra med information om dina förutsättningar och rekommenderade insatser.

Bedömningen kan behöva fortsätta under flera besök. Syftet är att förstå problemen och avgöra om KBT är en lämplig insats.

Vi undersöker hur situationer, tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Vi behöver också förstå betydelsen av exempelvis arbetsbelastning, sinnesintryck, otydliga krav eller brist på stöd.

Ibland passar KBT för det du söker hjälp med. I andra fall kan ytterligare bedömning, praktiskt stöd eller en annan vårdinsats behövas. Socialstyrelsen betonar att insatser vid ADHD och autism behöver väljas efter individens behov och ibland kombineras.

Vi formulerar konkreta mål tillsammans. Målen ska hjälpa oss att välja vad vi arbetar med och att följa upp om behandlingen gör nytta.

Ett övergripande önskemål, som ”jag vill få mindre stress”, kan behöva preciseras.

Exempel på mål:

• börja med en uppgift vid en planerad tid
• kunna delta i en aktivitet som oro tidigare hindrat
• minska upprepade kontroller av ett arbete
• uttrycka ett behov i en återkommande svår situation
• skapa en vardagsrutin som går att använda.

Vi börjar med det som är mest relevant och hanterbart.

Under behandlingen arbetar vi med de mönster och situationer som hör ihop med dina mål. Det kan innebära att pröva nya beteenden, förändra strategier eller undersöka hur du förhåller dig till tankar och känslor.

Samtalen kombineras ofta med praktiska övningar. En övning kan först göras tillsammans under besöket och därefter prövas i vardagen.

Upplägget beror på vad behandlingen riktas mot. Arbete med planering vid ADHD ser exempelvis annorlunda ut än behandling av ångest.

Vi undersöker vilket stöd du behöver för att förstå och använda behandlingen.

Det kan exempelvis vara:

• en tydlig agenda för varje besök
• konkreta instruktioner och exempel
• skriftliga sammanfattningar eller visuellt stöd
• repetition och tid att tänka
• mindre uppgifter mellan besöken
• ett anpassat tempo och möjlighet till pauser.

Du får gärna berätta vad som brukar underlätta för dig. Vi följer också upp om våra överenskommelser är begripliga och möjliga att genomföra.

En viktig del av KBT är att använda det vi arbetar med i de situationer där svårigheterna uppstår.

Vi kommer tillsammans överens om vad du ska pröva, när det ska ske och vilket stöd du behöver.

Om en uppgift inte blir gjord undersöker vi varför. Den kan ha varit för stor, otydlig eller svår att komma ihåg. Då ändrar vi upplägget och använder erfarenheten för att förstå vad som behövs.

Under behandlingen stämmer vi av hur det går. Vi kan använda dina egna beskrivningar, konkreta exempel och vid behov skattningsformulär.

Vi undersöker exempelvis:

• Har något förändrats i de situationer du söker hjälp för?
• Vilka strategier fungerar?
• Är målen fortfarande relevanta?
• Behöver behandlingen eller stödet runt dig ändras?

Om behandlingen inte hjälper som förväntat behöver vi ompröva planen.

Inför avslutet sammanfattar vi vad du har arbetat med och vad som varit hjälpsamt.

Vi planerar hur du kan fortsätta använda strategierna, vilka hinder som kan uppstå och hur du kan upptäcka att du behöver mer stöd.

Målet är att du ska ha ett tydligt nästa steg och veta hur du kan använda det du har lärt dig i vardagen.

Antalet besök och hur ofta ni träffas beror på dina behov, behandlingsmålen och hur arbetet utvecklas. Upplägget diskuteras i början och följs upp under behandlingen.

Vid bokning får du aktuell information om besöksform, pris och villkor.

Grundprinciperna är desamma. Vid ADHD eller autism kan behandlingen behöva anpassas efter exempelvis uppmärksamhet, minne, kommunikation och behov av förutsägbarhet.

Det kan innebära tydligare struktur, konkreta instruktioner, visuellt stöd eller mindre övningar mellan besöken. Anpassningarna väljs efter dina individuella behov.

KBT botar inte ADHD eller autism. Behandlingen kan riktas mot specifika svårigheter och samtidig psykisk ohälsa, exempelvis ångest eller depression.

Vid ADHD kan KBT också inriktas på ADHD-relaterade symtom och strategier för vardagen. Vid autism behöver vi vara tydliga med vilket problem behandlingen gäller.

Du kan kontakta oss även om du är osäker på vad dina svårigheter beror på. Vid en första bedömning går vi igenom dina behov och om behandling, ytterligare bedömning eller en annan insats kan vara lämplig.

En tidigare diagnos eller utredning kan ge värdefull information, men behandlingsmålen behöver ändå utgå från din nuvarande situation.

Det kan vara möjligt. Vi bedömer vad du behöver hjälp med och hur behandlingen behöver anpassas.

Samma person kan exempelvis behöva stöd för planering och behandling för ångest. Vi prioriterar tillsammans och väljer ett hanterbart upplägg.

Läkemedelsbehandling är inte ett generellt krav för KBT. Behovet av olika insatser bedöms individuellt.

Vid ADHD kan KBT och läkemedel kombineras. För ungdomar mellan 14 och 21 år beskriver Socialstyrelsen att forskningsstödet för KBT:s effekt på ADHD-kärnsymtom gäller när behandlingen ges tillsammans med ADHD-läkemedel. Det är en annan fråga än KBT för exempelvis samtidig ångest.

Ja, KBT kan vara aktuellt för barn, beroende på problem, utveckling och förutsättningar. Socialstyrelsen rekommenderar exempelvis anpassad KBT för barn med autism och ångestsymtom.

För yngre barn behöver föräldrar ofta vara delaktiga. Vid ADHD-relaterade vardagssvårigheter kan föräldrastöd och anpassningar vara centrala delar av insatsen.

Även äldre kan söka hjälp för svårigheter i vardagen eller psykiskt mående. Vi bedömer behov och lämpligt upplägg individuellt.

Behandlingen kan behöva ta hänsyn till exempelvis hälsa, ork, syn, hörsel och förändrade livsvillkor. Forskningsunderlag om vuxna generellt ger inte automatiskt besked om effekten hos äldre med NPF.

Då undersöker vi tillsammans vad som gjorde dem svåra att genomföra. Uppgiften kan behöva bli mindre, tydligare eller få en bestämd tid och plats.

Vi kan också pröva påminnelser eller öva mer under själva besöket. Svårigheter med genomförandet ger information om hur behandlingen behöver anpassas.

Vi frågar om tidigare erfarenheter när de hjälper oss att förstå dina nuvarande svårigheter. Tyngdpunkten ligger på de problem och situationer som behandlingen ska hjälpa dig med.

Du behöver inte förbereda en fullständig livsberättelse inför första besöket.

Ja, när det är hjälpsamt och planeras tillsammans med dig. Vi tydliggör syftet med deltagandet och hur information ska delas.

För vuxna utgår närståendes medverkan från personens önskemål och samtycke. För barn anpassas upplägget efter ålder och mognad.

Du kan kontakta oss för en bedömning av dina egna behov. Det kan exempelvis handla om stress, oro eller återkommande svåra situationer.

Vi skiljer mellan behandling för ditt eget mående, föräldrastöd och medverkan i din närståendes behandling.

Vi kan arbeta med konkreta svårigheter som påverkar studier eller arbete, exempelvis uppskjutande, planering eller prestationsångest.

Pedagogiskt stöd och anpassningar på arbetsplatsen kan behövas parallellt. Behandlingsmålen följs upp individuellt; förbättrade betyg eller arbetsresultat kan inte garanteras.

Det beror på dina behov, behandlingsmålen och hur arbetet utvecklas. Upplägget diskuteras i början och följs upp under behandlingen.

Vid bokning får du aktuell information om besökslängd, pris och villkor.

Kontakta oss för aktuell information om vilka besöksformer som erbjuds. Lämplig besöksform behöver också bedömas utifrån dina behov och behandlingens innehåll.

Vi följer upp behandlingen och undersöker vad som behöver förändras. Det kan handla om mål, arbetssätt, anpassningar eller stöd i omgivningen.

Ibland behövs en ny bedömning eller en annan insats. Du får gärna säga till om något är otydligt, för svårt eller inte känns relevant.

Kontakta Inside Team och berätta kort vad du vill ha hjälp med. Vid ett första besök går vi igenom dina behov och möjliga nästa steg.

Kontakta oss för att boka ett första besök och få en bedömning av vilket stöd som kan passa dig.

Källorna ger bakgrund till svaren om behandling och stöd. Aktuella priser, besöksformer och bokningsvillkor får du från Inside Team.

Socialstyrelsen.

Nationella riktlinjer 2024 – ADHD och autism

Rekommendationer om KBT, psykoedukation och individuellt anpassade insatser.

SBU.

KBT vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – kunskapsluckor

Information om områden där forskningsunderlaget behöver utvecklas.

Vårdhandboken.

Personcentrerad vård

Om delaktighet, självbestämmande och närståendes medverkan.

KIND, Karolinska Institutet.

Insatser vid autism, ADHD och andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Information om forskning och olika stöd- och behandlingsinsatser.

Riksförbundet Attention.

Få livet med NPF att funka

Information om vardagsstrategier och stöd vid NPF.

Autism Sverige.

Autism

Bakgrundsinformation om autism och individuella behov.

Hjärnfonden.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Allmän information om NPF och länkar till fördjupning.