Kunskapsguide till ADHD & autism

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Den innebär att hjärnan bearbetar och reglerar information på ett annorlunda sätt än hos personer utan ADHD. Framför allt påverkas förmågan att styra uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå.

ADHD är medfött och beror inte på uppfostran, bristande motivation eller låg intelligens. Symtomen varierar mellan olika personer och kan förändras över livet. Vissa har framför allt svårt att koncentrera sig och organisera sin vardag, medan andra också upplever en hög aktivitetsnivå eller impulsivitet.

Många vuxna med ADHD beskriver att de har svårt att:

• Planera och prioritera
• Komma igång med uppgifter
• Avsluta det de påbörjat
• Passa tider
• Komma ihåg överenskommelser
• Behålla fokus under längre stunder

Samtidigt har många personer med ADHD styrkor som kreativitet, nyfikenhet, snabb problemlösningsförmåga och förmåga att tänka i nya banor.

ADD är ett äldre begrepp som fortfarande används i vardagligt tal. Idag är det inte en egen diagnos, utan motsvarar ADHD huvudsakligen ouppmärksam form.

Personer med denna form av ADHD har ofta svårt att hålla fokus, planera och organisera sin vardag, men har inte samma tydliga hyperaktivitet som många förknippar med ADHD.

Det är vanligt att personer med ADD upplevs som lugna och eftertänksamma utåt, samtidigt som de själva beskriver att tankarna ständigt är igång och att de lätt blir mentalt uttröttade.

Eftersom symtomen ofta är mindre synliga upptäcks ADD ibland först i vuxen ålder.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person uppfattar, bearbetar och kommunicerar med sin omgivning.

Autism innebär inte att en person saknar empati eller inte vill ha sociala relationer. Däremot kan sättet att kommunicera, tolka sociala situationer och hantera förändringar skilja sig från personer utan autism.

Vanliga kännetecken kan vara:

• Behov av struktur och förutsägbarhet
• Svårigheter att tolka sociala signaler
• Starka specialintressen
• Känslighet för ljud, ljus eller andra sinnesintryck
• Behov av återhämtning efter sociala situationer

Autism ser mycket olika ut mellan olika personer. Många lever ett rikt familjeliv, arbetar och studerar, medan andra har behov av mer omfattande stöd.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för tillstånd som påverkar hur hjärnan utvecklas och fungerar. De finns från tidig ålder och påverkar bland annat uppmärksamhet, inlärning, impulskontroll, socialt samspel och förmågan att planera och organisera vardagen.

De vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna är:

• ADHD
• Autism
• Tourettes syndrom

Många personer har styrkor inom vissa områden och svårigheter inom andra. Hur mycket vardagen påverkas varierar mellan olika individer.

ADD är inte längre en egen medicinsk diagnos utan ett äldre begrepp för en form av ADHD där svårigheterna främst handlar om ouppmärksamhet. Den viktigaste skillnaden är därför språklig snarare än medicinsk.

Personer som tidigare skulle ha fått diagnosen ADD får idag diagnosen ADHD huvudsakligen ouppmärksam form.

Det innebär att de ofta har svårt att koncentrera sig, planera och organisera, men inte nödvändigtvis är hyperaktiva eller impulsiva.

ADHD och autism är två olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även om vissa symtom kan överlappa.

Vid ADHD handlar svårigheterna framför allt om uppmärksamhet, impulskontroll och planering. Personer med autism har oftare utmaningar inom social kommunikation, flexibilitet och behov av rutiner.

Det är samtidigt vanligt att samma person har både ADHD och autism. Därför är det viktigt att en utredning omfattar en bred bedömning av symtombilden.

Ja. Det är vanligt att en person uppfyller kriterierna för både ADHD och autism.

Tidigare kunde dessa diagnoser inte ställas samtidigt enligt äldre diagnossystem, men idag vet man att de ofta förekommer tillsammans.

När båda diagnoserna finns behöver både utredning och behandling ta hänsyn till hur de olika svårigheterna påverkar varandra och individens vardag.

En neuropsykiatrisk utredning är en medicinsk utredning och ska utföras enligt Socialstyrelsens riktlinjer och vedertagen klinisk praxis. Utredningen bygger inte på ett enskilt test eller ett frågeformulär, utan på en samlad bedömning av flera informationskällor. På Inside Team har vi både digitala och fysiska besök. Utredningen innehåller alltid fysiska besök.

Vanligtvis ingår:

• Intervjuer med patienten
• Medicinsk bedömning av läkare
• Psykologisk bedömning
• Standardiserade test och skattningsskalor
• Informationsinsamling från närstående och, när det är relevant, arbetsgivare (vuxna) och från förskola/ skola (barn)
• Journalgenomgång och tidigare utredningar

På Inside Team arbetar psykologer och läkare tillsammans genom hela processen. Diagnosen grundas alltid på en samlad medicinsk och psykologisk bedömning – aldrig på ett enskilt testresultat.

Alla människor kan ibland ha svårt att koncentrera sig eller känna sig stressade. Vid ADHD eller autism handlar det däremot om svårigheter som:

• Har funnits sedan barndomen, även om de inte alltid uppmärksammats då
• Är tydliga i flera olika situationer, exempelvis både hemma och på arbetet eller i skolan
• Påverkar funktionsförmågan i vardagen

En utredning kan ge svar på varför vissa svårigheter finns och vilka insatser som kan vara hjälpsamma. Den kan också visa att besvären har andra orsaker, till exempel stress, ångest, depression, sömnproblem eller andra medicinska tillstånd. Boka ditt kostnadsfria samtal här.

ADHD och autism kan ge många olika symtom och uttrycker sig olika från person till person.

Vid ADHD handlar det ofta om exempelvis:

• Svårigheter att koncentrera sig
• Glömska
• Dålig tidsuppfattning
• Svårt att organisera vardagen
• Impulsivitet
• Rastlöshet

Vid autism är det vanligare med exempelvis:

• Svårigheter i socialt samspel
• Behov av tydlighet och rutiner
• Starkt fokus på särskilda intressen
• Annorlunda sätt att uppleva sinnesintryck
• Svårigheter att tolka sociala signaler

Många känner igen sig i enstaka symtom utan att ha en neuropsykiatrisk diagnos. Därför behövs en noggrann utredning där hela livssituationen vägs in.

Kunskapen om ADHD och autism har ökat mycket under de senaste decennierna. Många vuxna växte upp under en tid då kunskapen var betydligt mindre och därför upptäcktes inte deras svårigheter.

En del har utvecklat strategier som gjort att de klarat skolan eller arbetslivet under många år, men när kraven ökar – exempelvis genom högre studier, arbetsliv eller familjebildning – blir svårigheterna mer påtagliga.

Det är inte ovanligt att en vuxen söker utredning först efter att ett eget barn fått en neuropsykiatrisk diagnos.

En diagnos i vuxen ålder handlar inte om att "bli någon annan", utan om att förstå sina styrkor och svårigheter bättre och kunna få rätt stöd.

Hur lång tid en utredning tar beror bland annat på:

• Hur komplex frågeställningen är
• Om tidigare journaler behöver hämtas in
• När närstående eller skola kan bidra med information
• Om ytterligare bedömningar behövs.

Själva utredningsarbetet omfattar betydligt mer än de besök patienten deltar i. Teamet analyserar testresultat, går igenom journaler, sammanställer information och gör en gemensam diagnostisk bedömning innan utlåtandet skrivs.

Målet är att utredningen ska vara både noggrann och effektiv, utan att tumma på kvaliteten.

Hos Inside Team börjar processen vanligtvis med en första kontakt där vi går igenom:

• Vad du söker hjälp för och varför du funderar på en utredning för dig eller ditt barn
• Om en neuropsykiatrisk utredning verkar vara rätt insats
• Om utredningen ska ske privat, via försäkring eller genom avtal med region.

Vi informerar om hela processen innan beslut om utredning fattas, så att du vet vad som kommer att hända och vad som förväntas av dig.

Har du tidigare utredningar eller journaler kommer vi att efterfråga dem.

Om du söker utredning privat (egenanmälan) behövs ingen remiss. Läs mer här.

Om utredningen ska finansieras av din hemregion, ett försäkringsbolag eller annan vårdgivare krävs remiss och eventuellt även annan dokumentation.

Vi hjälper dig att ta reda på vad som gäller i just ditt fall och informerar om vilka handlingar som behövs innan utredningen startar. Läs mer här.

Du behöver inte alltid göra din utredning i den region där du är folkbokförd.

Det finns flera olika möjligheter:

• Du kan själv bekosta en privat utredning för dig eller ditt barn
• Du kan ha ett försäkringsbolag som ersätter utredningen
• Du kan ha en arbetsgivare som bekostar din utredning
• I vissa fall kan din hemregion betala utredningen genom ett avtal med en annan region (så kallat riksavtal eller utomlänsvård). Se mer här

För patienter som söker via vårt avtal med Region Västernorrland krävs:

• Remiss från specialistpsykiatrin eller BUP
• Att remissen tydligt anger att den gäller neuropsykiatrisk utredning
• Betalningsförbindelse från hemregionen

Utredningen genomförs på vår mottagning i Stockholm enligt de riktlinjer och kvalitetskrav som gäller inom avtalet med Region Västernorrland. Eventuella regler kring resor och boende varierar mellan olika regioner och behöver därför kontrolleras med hemregionen.

En ADHD-utredning består av flera delar som tillsammans ger ett underlag för att bedöma om diagnoskriterierna är uppfyllda.

Utredningen innehåller:

• Ett inledande samtal om dina besvär och din livssituation
• Intervjuer om symtom och utveckling från barndomen till idag
• Psykologisk testning
• Skattningsformulär
• Medicinsk bedömning av läkare
• Information från en närstående (gäller vuxna) och förskola/ skola (gäller barn)
• En samlad bedömning och återkoppling

Ingen enskild intervju eller test avgör om du har ADHD. Diagnosen bygger alltid på en helhetsbedömning.

En autismutredning liknar på många sätt en ADHD-utredning men har även fokus på social kommunikation, beteendemönster och hur du/ ditt barn fungerar i olika sammanhang.

Utredningen innehåller:

• Kliniska intervjuer
• Utvecklingsanamnes
• Psykologiska bedömningar
• Observationsbaserade metoder
• Medicinsk bedömning
• Information från närstående (vuxna) och förskola/skola (barn)

Målet är att skapa en så rättvisande bild som möjligt av hur du fungerar i vardagen.

De flesta utredningar genomförs under några veckor, beroende på hur många besök som behövs och hur snabbt alla delar kan genomföras. Vi strävar efter sammanhållna utredningar.

Det viktigaste är att utredningen får ta den tid som krävs för att ge ett tillförlitligt resultat.

Antalet besök varierar beroende på frågeställning och individuella behov.

En utredning omfattar vanligtvis flera besök hos både psykolog och läkare samt ett avslutande återkopplingssamtal. Vissa besök är alltid fysiska medan andra kan vara digitala.

Psykolog och läkare har olika kompetensområden.

Psykologen bedömer bland annat kognition, beteende och psykologiska funktioner.

Läkaren ansvarar för den medicinska bedömningen, utesluter andra medicinska orsaker till symtomen och säkerställer att diagnosen ställs enligt gällande kriterier.

Tillsammans ger de en bred och säker bedömning.

Vårdnadshavare deltar alltid vid utredning av barn. För vuxna vill vi intervjua en närstående.

Eftersom ADHD och autism är medfödda tillstånd är information om hur du fungerade som barn en viktig del av utredningen.

Om ingen närstående kan delta finns ofta andra sätt att samla in relevant information.

Vilka tester som används varierar beroende på frågeställning och individens behov. Psykologen avgör vilka tester som behövs utifrån den aktuella frågeställningen.

Det kan handla om:

• Begåvningsbedömning
• Uppmärksamhet och koncentration
• Minne
• Exekutiva funktioner
• Socialt samspel
• Språkliga förmågor
• Skattningsformulär

Vi gör (nästan) alltid WISC- eller WAIS- tester som en del av utredningen (se vidare nedan). Ibland kan en sådan utredning nyligen vara genomförd och då tar vi del av det resultatet och kompletterar med andra tester.

Syftet är inte att mäta "hur smart" någon är, utan att förstå hur olika kognitiva funktioner fungerar och om det finns styrkor eller svårigheter som är viktiga för bedömningen. Test-tillfällen är viktiga observationsmöjligheter utöver själva testresultatet.

Alla tester som används är vetenskapligt utvärderade och används inom hälso- och sjukvården.

Ja, vissa samtal kan genomföras digitalt när det är lämpligt.

Samtidigt finns moment som behöver genomföras på mottagningen, exempelvis psykologisk testning och medicinska undersökningar. Det gör att bedömningen blir mer tillförlitlig.

Vi vill att utredningen ska hålla hög medicinsk och psykologisk kvalitet.

Vid fysiska besök får utredaren möjlighet att observera sådant som inte alltid framgår i ett videosamtal. Psykologisk testning genomförs dessutom under standardiserade förhållanden, vilket är viktigt för att resultaten ska bli tillförlitliga. Även läkarbesöken behöver vara fysiska då kroppsundersökning ingår (se vidare nedan).

Det innebär inte att digitala möten saknar värde. Tvärtom kan de vara ett bra komplement och bra när man kanske behöver resa långt / har svårt att resa.

Det fysiska läkarbesöket är en viktig del av den neuropsykiatriska utredningen. Syftet är att göra en medicinsk bedömning, komplettera den psykologiska utredningen och säkerställa att det inte finns andra medicinska tillstånd som kan förklara eller påverka symtomen.

Under besöket träffar du en specialistläkare som går igenom din sjukdomshistoria, aktuella besvär och tidigare behandlingar. Läkaren gör också en medicinsk undersökning och en psykiatrisk bedömning.

Besöket omfattar bland annat:

• Genomgång av dina/ ditt barns aktuella symtom och hur de påverkar vardagen
• Frågor om tidigare sjukdomar och medicinsk bakgrund
• Genomgång av aktuella läkemedel
• Frågor om ärftlighet och familjehistoria
• Psykiatrisk bedömning
• Allmän kroppsundersökning
• Orienterande neurologisk undersökning
• Mätning av blodtryck och puls
• För barn och ungdomar mäts även längd och vikt
• Bedömning av om kompletterande prover eller andra medicinska undersökningar behövs

Läkarens bedömning vägs sedan samman med psykologens intervjuer, skattningsformulär och övrigt underlag innan den slutliga bedömningen görs.

På Inside Team ingår alltid ett fysiskt läkarbesök som en del av den neuropsykiatriska utredningen. Vi anser att ett personligt möte ger de bästa förutsättningarna för en noggrann medicinsk bedömning.

Det fysiska besöket gör det möjligt för läkaren att genomföra en medicinsk undersökning, mäta blodtryck och puls, och för barn även längd och vikt. Det ger också möjlighet att uppmärksamma medicinska faktorer som kan vara viktiga för den samlade bedömningen.

Vissa delar av en utredning kan genomföras digitalt när det är lämpligt, men vi bedömer att den medicinska undersökningen bäst görs vid ett personligt besök. Det är en del av vårt arbete för att säkerställa hög kvalitet och en välgrundad diagnostisk bedömning.

Ingen medicinsk utredning kan ge absoluta svar i alla situationer.

Målet med en neuropsykiatrisk utredning är att samla in tillräckligt med information från flera olika källor för att kunna göra en välgrundad bedömning enligt etablerade diagnoskriterier.

Därför bygger en kvalitativ utredning aldrig på ett enskilt test eller ett enstaka samtal.

WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children) är ett standardiserat psykologiskt test som används för att bedöma kognitiva förmågor hos barn och ungdomar.

Testet mäter inte bara ett samlat IK-värde (på engelska IQ-värde), utan ger också information om hur barnet fungerar inom olika områden, till exempel:

• Språklig förståelse
• Visuospatial förmåga
• Logiskt tänkande
• Arbetsminne
• Bearbetningshastighet

Vid en neuropsykiatrisk utredning hjälper WISC psykologen att förstå barnets styrkor och utmaningar. Resultatet används tillsammans med intervjuer, medicinsk bedömning och övriga delar av utredningen för att ge en så rättvisande helhetsbild som möjligt.

WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale) är motsvarigheten till WISC för vuxna och används för personer från 16 års ålder.

Precis som WISC kartlägger WAIS olika kognitiva funktioner, bland annat:

• Språklig förståelse
• Visuospatial förmåga
• Logiskt resonemang
• Arbetsminne
• Bearbetningshastighet

Vid en neuropsykiatrisk utredning hjälper WAIS psykologen att förstå hur olika kognitiva funktioner samspelar och om det finns styrkor eller svårigheter som är viktiga för den samlade bedömningen.

Vi använder (i stort sett) alltid ett standardiserat begåvningstest – WISC för barn och ungdomar och WAIS för vuxna – eftersom det ger viktig information om hur personen fungerar kognitivt.

Testerna hjälper oss att:

• Få en tydlig bild av individens styrkor och svårigheter
• Identifiera mönster som kan vara viktiga för den diagnostiska bedömningen
• Upptäcka om det finns andra faktorer som kan påverka funktion och vardag
• Ge rekommendationer som är anpassade efter individens förutsättningar

Vi ser WISC och WAIS som en viktig del av en kvalitetssäkrad neuropsykiatrisk utredning, men de utgör bara en del av helheten. Den slutliga bedömningen bygger alltid på intervjuer, anamnes, psykologisk testning, medicinsk undersökning och övrigt underlag som samlats in under utredningen.

Ja. En neuropsykiatrisk diagnos som ställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enligt gällande diagnostiska kriterier är inte knuten till en viss region. Diagnosen följer dig oavsett var i Sverige du söker vård.

Det innebär att andra vårdgivare kan ta hänsyn till utredningen och diagnosen i sin fortsatta bedömning. Om ytterligare information behövs kan en ny vårdgivare ibland komplettera med egna bedömningar.

En korrekt genomförd neuropsykiatrisk utredning har normalt ingen bestämd "giltighetstid".

ADHD och autism är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upphör efter en viss tid. Därför kan en tidigare utredning ofta användas även många år senare.

I vissa situationer, till exempel inför särskilda myndighetsbeslut eller om en persons funktion förändrats väsentligt, kan en kompletterande bedömning behövas.

Ja, utlåtandet är ett medicinskt dokument som beskriver resultatet av din/ ditt barns utredning.

Andra vårdgivare kan använda utlåtandet som underlag i sin fortsatta bedömning. Varje vårdgivare ansvarar dock för sina egna medicinska beslut och gör sin egen bedömning och kan vilja komplettera med ytterligare information.

Ja. En neuropsykiatrisk utredning kan utgöra underlag när universitet, högskolor eller andra utbildningsanordnare bedömer behov av pedagogiskt stöd eller individuella anpassningar.

Vilka stödinsatser som erbjuds avgörs av respektive utbildningsanordnare.

Ja. Ett utlåtande från en neuropsykiatrisk utredning kan vara en del av det underlag som Försäkringskassan använder i sina bedömningar.

Myndigheten gör dock alltid en egen prövning utifrån gällande lagstiftning och det samlade medicinska underlaget.

Nej. Du har normalt ingen skyldighet att informera din arbetsgivare om en neuropsykiatrisk diagnos.

Vissa väljer att berätta eftersom det kan underlätta att få anpassningar på arbetsplatsen. Andra väljer att inte göra det. Vad som är bäst beror på din situation och vilket stöd du behöver.

Det finns dock vissa yrken med särskilda medicinska krav där andra regler kan gälla.

Nej. Din neuropsykiatriska utredning omfattas av sekretess och är din medicinska handling.

En arbetsgivare har normalt inte rätt att kräva att få ta del av utredningen. Om du vill dela den är det du som avgör vilken information du lämnar.

Ja, det kan vara möjligt.

En ADHD- eller annan neuropsykiatrisk diagnos innebär inte automatiskt att du inte kan antas till polisutbildningen. Däremot ställs höga medicinska och psykologiska krav på alla sökande, och en individuell bedömning görs av Plikt- och prövningsverket.

Om du har eller har haft ADHD, ADD, autism eller annan neuropsykiatrisk diagnos behöver du inför prövningen lämna in ett läkarintyg från en specialistläkare i psykiatri. Intyget ska följa Polismyndighetens särskilda krav för neuropsykiatriska diagnoser. Därefter gör läkare och psykolog vid Plikt- och prövningsverket en självständig bedömning av om du uppfyller de medicinska och psykologiska kraven för polisyrket. (Polisen.se)

Det är alltså din aktuella funktionsförmåga, tillsammans med övriga medicinska och psykologiska bedömningar, som avgör om du kan antas – inte diagnosen i sig. Läs mer om hur vi på Inside Team kan hjälpa dig med intyg.

Ja, i vissa fall.

Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket gör en individuell medicinsk bedömning av alla sökande. Vilka krav som ställs beror bland annat på vilken utbildning eller befattning det gäller.

Sedan regelverket ändrades kan personer med lindrig ADHD eller ADD, som bedöms fungera väl och inte behöver läkemedelsbehandling, bli aktuella för mönstring och individuell prövning. Det innebär att en ADHD-diagnos inte längre automatiskt utesluter grundutbildning med värnplikt. (Försvarsmakten)

För andra former av ADHD eller om funktionsnedsättningen bedöms påverka förmågan att klara tjänstens krav kan möjligheterna vara mer begränsade. Bedömningen görs alltid individuellt utifrån medicinska underlag, tester och den aktuella befattningens krav.

Även personer med autism eller andra neuropsykiatriska diagnoser kan få en individuell prövning, men utfallet beror på diagnosens omfattning, funktionsförmågan och vilken tjänst det gäller.

Nej. Alla med ADHD har inte behov av samma typ av behandling. För vissa räcker det med ökad kunskap om diagnosen, strategier i vardagen och anpassningar i arbete eller studier. Andra har stor nytta av läkemedel, psykologisk behandling eller en kombination av flera insatser.

Behandlingen anpassas alltid individuellt och utvärderas regelbundet. Läs mer här.

Nej. Läkemedelsbehandling passar inte alla och den är självklart frivillig.

Om en ADHD-diagnos ställs går läkaren tillsammans med dig igenom vilka behandlingsalternativ som finns och vilka för- och nackdelar de kan innebära. Beslutet fattas gemensamt utifrån dina behov och önskemål.

Vissa väljer att prova läkemedel, medan andra i första hand vill arbeta med strategier eller psykologiskt stöd. Boka kostnadsfri rådgivning till vår sjuksköterska.

ADHD-läkemedel påverkar signalsubstanser i hjärnan som har betydelse för bland annat uppmärksamhet, impulskontroll och koncentration.

Många upplever förbättrad koncentration, ökad uthållighet och lättare att planera och genomföra vardagliga aktiviteter.

Effekten varierar mellan olika personer, och behandlingen följs upp noggrant.

Om du och läkaren kommer överens om att prova läkemedel inleds behandlingen med en låg dos. Dosen justeras stegvis tills man hittar en nivå där effekten är god och eventuella biverkningar är acceptabla.

Under denna period har du regelbundna uppföljningar med läkare eller sjuksköterska. Blodtryck, puls och hur du mår följs upp, och behandlingen anpassas vid behov. Här kan du boka ett kostnadsfritt samtal med vår sjuksköterska.

Det beror på vilket läkemedel som används.

Vissa ADHD-läkemedel har effekt redan samma dag som de tas, medan det kan ta några veckor att hitta rätt dos och utvärdera den samlade effekten.

Målet är inte att få snabbast möjliga effekt, utan att hitta en behandling som fungerar bra över tid.

Precis som alla läkemedel kan ADHD-läkemedel ge biverkningar.

Vanliga biverkningar kan vara:

• Minskad aptit
• Muntorrhet
• Svårigheter att somna
• Huvudvärk
• Ökad puls

De flesta biverkningar är övergående eller kan hanteras genom dosjustering eller byte av läkemedel.

När läkemedlen används enligt läkarens ordination för behandling av ADHD är risken för beroende låg.

Behandlingen följs upp regelbundet, och läkaren gör fortlöpande bedömningar av effekt och eventuella biverkningar.

Uppföljning sker regelbundet, särskilt i början av behandlingen.

Hur ofta uppföljning behövs varierar beroende på vilket läkemedel som används, hur behandlingen fungerar och om dosen behöver justeras.

Läs mer om våra Medicinpaket här.

Ja. För många personer är psykologisk behandling ett viktigt komplement till eller alternativ till läkemedel.

Behandlingen kan till exempel fokusera på:

• Struktur och planering
• Stresshantering
• Känsloreglering
• Självkännedom
• Strategier för arbete och studier
• Föräldrastöd
• Anhörigstöd

Ja. För många fungerar en kombination av läkemedel och psykologisk behandling mycket bra.

Läkemedel kan minska symtomen, medan KBT och andra psykologiska insatser hjälper till att utveckla strategier för vardagen.

Ja. Behandlingen vid autism handlar inte om att "bota" autism utan om att öka livskvaliteten och skapa förutsättningar för ett fungerande vardagsliv.

Det kan handla om:

• Kunskap om diagnosen
• Psykologiskt stöd
• Anpassningar i arbete eller studier
• Stöd till närstående, såsom föräldrastöd

Det varierar. En del använder läkemedel under många år, medan andra väljer att avsluta behandlingen efter en tid.

Behovet av psykologiskt stöd och andra insatser varierar också över livet.

Behandlingen utvärderas regelbundet och anpassas efter hur dina behov förändras.

Ja. Om du vill avsluta din behandling är det viktigt att göra det i samråd med din läkare. Tillsammans kan ni planera hur behandlingen avslutas på ett lämpligt sätt och diskutera om andra stödinsatser kan vara aktuella.

Du bör inte ändra dos eller avsluta behandlingen på egen hand utan medicinsk rådgivning.

Alkohol kan påverka både effekten av läkemedlet och din omdömesförmåga. Därför är det viktigt att följa de råd du får av din behandlande läkare och läsa informationen om det läkemedel du använder.

Om du har frågor om alkohol, andra läkemedel eller kosttillskott är det bra att ta upp dem vid uppföljningsbesöken.

• När det är aktuellt att ta ställning till att börja med läkemedelsbehandling träffar man en av våra läkare som går igenom olika möjligheter, informerar om effekter och biverkningar etc.
• Du/ditt barn får ett recept med er om ni kommit fram till att en ADHD-medicinering ska påbörjas.
• Under de första sex månaderna sker en tät uppföljning hos legitimerad sjuksköterska och läkare. Du/ditt barn bokas in och rings upp enligt ett vårdschema.
• Vid kontakterna går man bla igenom, effekt, eventuella biverkningar, följer tillväxt (hos barn), puls och blodtryck. Man kan ställa sina frågor vid besöken och kan även ringa till mottagningen. Du får nya recept i takt med att dosen justeras.
• Du träffar oftast vår sjuksköterska och extra läkarbesök bokas in vid behov. Vårt medicinska team arbetar tätt tillsammans.
• När medicinen är stabil glesar besök och kontakter oftast ut men du följs regelbundet upp då denna typ av mediciner kräver uppföljning.
• För att få nya recept krävs att du kommer på de besök som du kallas till.

Här kan du läsa om våra medicinpaket

Ja, det kan vi oftast göra, dock gör vi alltid vår egen bedömning om vi är rätt vårdgivare för dig/ ditt barn.

Du behöver inkomma med tidigare relevanta journaler och din utredning.

Ja, kontakta mottagningen och diskutera med din sjuksköterska och läkare.

Du kan alltid söka regionvård. Du får tillgång till din utredning och journal och kan söka dig till BUP eller vuxenpsykiatrin.

Nej, autism är inte en sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Nej, ADHD är inte heller en sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Ja, autism har en stark ärftlig komponent. Studier visar att gener spelar en stor roll, även om miljöfaktorer också kan påverka.

Ja, ADHD är ofta ärftligt. Om en förälder har ADHD är risken högre att deras barn också får det.

ADHD beror på en kombination av genetiska faktorer och miljöpåverkan. Det handlar om hur hjärnans signalsystem fungerar, särskilt dopamin och noradrenalin.

Autism är främst genetiskt betingat, men även andra miljöfaktorer under till exempel fosterstadiet eller den tidiga utvecklingen kan påverka hjärnans utveckling.

Ja, med rätt stöd och anpassningar kan en person med autism utveckla strategier för att hantera utmaningar bättre. Läs mer här om hur vi på Inside Team kan hjälpa dig.

Det beror på individen och miljön. Om en person inte får rätt stöd kan svårigheterna bli mer påtagliga över tid, särskilt i krävande situationer.

Autism försvinner inte, men många lär sig att hantera sina utmaningar och anpassa sig bättre. Läs mer här om hur vi på Inside Team kan hjälpa dig.

Nej, autism är en livslång funktionsnedsättning, men symtomen kan förändras och bli mindre påtagliga med åren.

Hos vissa minskar symtomen i vuxen ålder, men hos andra kvarstår de hela livet.

ADHD anses inte vara ett tillstånd som går att bota, men med rätt behandling kan symtomen lindras och många med ADHD kan leva ett bra liv.

ADHD kan upplevas som värre i stressiga eller krävande miljöer och kan bli mer framträdande i vissa faser i livet, till exempel vid hormonell påverkan, men rätt stöd kan hjälpa.

För vissa försvinner svårigheterna med ADHD i takt med att hjärnan mognar. Forskning har visat att en tredjedel av alla som får diagnosen som barn inte har kvar svårigheterna i vuxen ålder. Hos andra kommer det som är typiskt för ADHD att finnas kvar även när de är vuxna. Man kan även lära sig strategier för att hantera sina svårigheter så att de blir mindre märkbara. Läs mer här om hur vi på Inside Team kan hjälpa dig.

Autism visar sig genom svårigheter i socialt samspel, repetitiva beteenden, specialintressen, känslighet för sinnesintryck och svårigheter med förändringar.

Barn med ADHD kan ha svårt att koncentrera sig, vara impulsiva, överaktiva och ha svårt att följa instruktioner.

Små barn med ADHD visar ofta en ovanligt hög grad av rastlöshet och impulsivitet. De är nästan ständigt i rörelse, har svårt att vänta, avbryter ofta och agerar utan att tänka efter. De tappar snabbt fokus, även i lekar de själva valt.

Skolbarn kan ha svårigheter att sitta still, koncentrera sig, organisera sig och komma ihåg instruktioner. De kan också ha svårt i sociala sammanhang på grund av impulsivitet och ouppmärksamhet.

Vuxna med ADHD kan ha svårt att planera, organisera sig, hantera tid och impulser. Många upplever även stress och problem i relationer.

Presentationen kan skilja sig från pojkar och män. Vanliga tecken inkluderar:

• Svårt att komma igång eller avsluta uppgifter
• Glömmer ofta eller tappar bort saker
• Känner sig lätt överväldigad av många intryck
• Svårt att planera, prioritera och hålla ordning
• Blir mentalt utmattad av att försöka "hålla ihop" vardagen
• Upplever starka känsloreaktioner eller har svårt att reglera känslor

Många flickor och kvinnor utvecklar strategier för att dölja sina svårigheter.

Barn med autism kan ha svårt att förstå sociala koder, leka med andra, hantera förändringar och läsa av andra samt anpassa sitt beteende till andras behov.

Små barn med autism kan vara sena med språket, föredra ensamlek, ha repetitiva beteenden och vara känsliga för ljud och beröring.

Skolbarn kan ha svårigheter i sociala sammanhang. De kan ha behov av fasta rutiner och tydlig struktur. De kan vidare ha specialintressen och har ofta svårt att tolka kroppsspråk, ironi och när något inte sägs rakt ut.

Vuxna med autism kan ha svårt med sociala relationer, förändringar och sinnesintryck. Många skapar strategier för att hantera utmaningarna.

Svårigheter i socialt samspel, repetitiva beteenden, specialintressen, känslighet för sinnesintryck och behov av rutiner.

Utredningen görs av psykolog och läkare och kan inkludera intervjuer, observationer och standardiserade instrument, som ADOS och ASRS.

Kostnaden varierar beroende på om utredningen görs privat eller genom offentlig vård. En ADHD-utredning hos oss på Inside Team kostar 27 000 kr för vuxna och 28 000 kr för barn (till och med 17 år). Inom offentlig vård betalar patienter över 18 år för vårdbesöken (upp till frikortsgränsen). Den regiondrivna vården är kostnadsfri för barn (till och med 17 år).

Kostnaden varierar beroende på om utredningen görs privat eller genom offentlig vård. En bred neuropsykiatrisk utredning hos oss på Inside Team kostar 30 000 kr för vuxna och 31 000 kr för barn (till och med 17 år). Inom offentlig vård betalar vuxna (från 18 år) för vårdbesöken (upp till frikortsgränsen).

En seriös neuropsykiatrisk utredning följer de så kallade nationella riktlinjerna. Läs Socialstyrelsens nationella riktlinjer här.

Olika aktörer har olika kostnader för sin personal, lokaler med mera. Vi på Inside Team har ungefär samma prisnivå för våra privata patienter som de ersättningar vi får från de regioner där vi verkar. Då täcks kostnader för fysiska besök och psykologtestning på plats, inte på distans. Om priserna är mycket lägre än våra kan det vara så att utredningen görs helt på distans.

Kognitivt stöd hjälper många med ADHD eller autism att till exempel planera och genomföra aktiviteter.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa ungdomar och vuxna med ADHD att hantera känslor och impulser.

Både barn och vuxna med ADHD kan ha stor nytta av läkemedel som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen.

Vanliga biverkningar är nedsatt aptit, sömnsvårigheter, ökad puls och/eller ökat blodtryck, ökad irritabilitet och ibland en känsla av avstängdhet eller minskad kreativitet.

Barn och ungdomar i åldrarna 6–17 år med ADHD utan annat samtidigt psykiatriskt tillstånd bör erbjudas läkemedelsbehandling med centralt verkande läkemedel. Vid ADHD i kombination med andra psykiatriska tillstånd kan läkemedelsbehandling erbjudas, men med större försiktighet. Läkemedelsbehandlingen bör alltid erbjudas som en del av en multimodal behandling. (Källa: Socialstyrelsen)

Efter en utredning hos oss på Inside Team kan du som så önskar gå kvar på vår ADHD-mottagning för medicinsk behandling och även psykologisk behandling.

Behandlingen vid ADHD och samtidig autism är till stor del samma som vid ADHD, men autism kan göra att man behöver anpassa kognitivt stöd, bemötande och pedagogik i vardagen. Minskade ADHD-symtom kan göra att de autistiska svårigheterna framträder tydligare, särskilt hos barn.

Många med ADHD och autism upplever olika former av utanförskap och brist på socialt stöd. Ofta behövs samverkan mellan olika verksamheter, till exempel psykiatri, habilitering, skola och socialtjänst. Det är viktigt att hela familjen får stöd och att syskons situation blir uppmärksammad.

Läkemedelsbehandling: Individer med autism är ofta känsliga för mediciner och kan få både effekt och biverkningar vid lägre doser än andra.

Ja, KBT används för att hjälpa personer att hantera ångest, depression och andra utmaningar kopplade till NPF.

ADHD-medicin är generellt säker vid rätt dosering, men kan ha biverkningar som påverkar aptit, sömn och humör.

Vanliga biverkningar inkluderar minskad aptit, sömnproblem, huvudvärk och hjärtklappning.

Barn kan få centralstimulerande läkemedel som Concerta och Ritalin, eller icke-stimulerande läkemedel som Strattera.

Ja, det kan du, och kravet på läkarintyg är borttaget från januari 2026.

Från och med 15 januari 2026 finns inga särskilda medicinska krav kopplade till ADHD eller autismspektrumtillstånd vid ansökan om körkortstillstånd i Sverige.

Ja, men du behöver ett läkarintyg som bland annat innehåller en funktionsbedömning i relation till ditt vardagsliv samt i relation till polisiära förhållanden. Läkarbedömningen sker enligt en specifik och vedertagen modell. Inside Team erbjuder denna typ av bedömning.

Polisen gör sedan en egen medicinsk och psykologisk prövning. Du kan läsa mer om den här.

Ja, men du behöver ett läkarintyg som bland annat innehåller en funktionsbedömning i relation till ditt vardagsliv samt i relation till polisiära förhållanden. Läkarbedömningen sker enligt en specifik och vedertagen modell. Inside Team erbjuder denna typ av bedömning.

Polisen gör sedan en egen medicinsk och psykologisk prövning. Du kan läsa mer om den här.

Om du har eller har haft ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos (som ADD, autism eller Tourettes syndrom) ska du ta med dig ett läkarintyg till din prövning. Intyget ska utfärdas av en specialistläkare i psykiatri. Du ansvarar själv för att boka tid och besöka sjukvården och står själv för eventuell kostnad för intyget.

Notera att tillståndet ska vara av lindrig grad med stabil behandling sedan minst ett år, eller att diagnosen är avskriven. Läkaren på Plikt- och prövningsverket avgör om du blir medicinskt godkänd. Läs mer här.

Inside Team erbjuder denna typ av läkarbedömning.

Om du har eller har haft ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos (som ADD, autism eller Tourettes syndrom) ska du ta med dig ett läkarintyg till din prövning. Intyget ska utfärdas av en specialistläkare i psykiatri. Du ansvarar själv för att boka tid och besöka sjukvården och står själv för eventuell kostnad för intyget.

Notera att tillståndet ska vara av lindrig grad med stabil behandling sedan minst ett år, eller att diagnosen är avskriven. Läkaren på Plikt- och prövningsverket avgör om du blir medicinskt godkänd. Läs mer här.

Inside Team erbjuder denna typ av läkarbedömning.